Vad får mig att tro att betyg innebär en ”tyst” skola, undrar signaturen ”Högstadielärare med mångårig erfarenhet”?

Högstadieläraren skriver ”Ifrågasättande och kritiskt tänkande är en del av betygskriterierna. Okej, de är mycket luddigt skrivna och kan tolkas lite som man vill”.

Men det var ju detta jag menade. Ett tydligt mönster är att skolorna har fört in uppförande och att komma i tid i betygen i stället för kunskaper och färdigheter. I vissa fall handlar det om att ”bara” vara på plats för att få ett godkänt. När man återigen börjar sätta betyg på ”god närvaro” och ”visar god vilja” så får vi en orättvis skola där godtycke råder. Betyg satta med godtycke leder till en ”tyst” skola där eleverna inte vågar vara kritiska och ifrågasättande.

Idag hör man samma stridsrop som för femtio år sedan och den oheliga alliansen börjar formera sina krav på en strängare skola. Man tycker att vi ska ha flera och mera betyg. Men vad ska de ha för funktion? Hur ska de stimulera lärandet? Hur stödjer det barn med särskilda behov? Här måste vi se upp! Helst verkar det som om barnen ska sorteras i två högar, precis som på ”den gamla goda tiden”. Vissa barn ska åka gräddfil in på universiteten och arbetarbarnen ska hålla till godo med lite yrkesutbildning, de är ju ändå ”dumma i huvudet”.

Avslutningsvis påstår signaturen att ”tänkandet gradvis har försämrats under åren på grund av att allmänna kunskaper har blivit mycket sämre”. Det är ju ungefär lika klokt som att påstå att hjärnan har krympt under 50 år. Vi kan det vi behöver kunna och lärarna har inte längre monopol på kunskaperna. Det vet barnen.

Peter Bowin (v) Ronneby

Fotnot
Jörgen Tholin, som kommer med en doktorsavhandling om betyg och betygskriterier har räknat på hur mycket det har kostat svenska skolan att lärare skriver lokala betygskriterier. Han har kommit fram till att det handlar om en miljon arbetstimmar. Då har han räknat med 1.300 grundskolor med elever i åttan och nian, där lärare använder tjugo timmar under två, tre tillfällen för att skriva kriterier till uppåt sjutton ämnen. Ska man sen ha betyg i trean, femman, kanske sjuan, kan man lätt räkna ut vad detta skulle kosta i lärarresurser.