Bilda mig fort eller fortbildning?

Vuxnas lärande och validering är spännande. Är det vi lärt oss tidigare värt någonting när vi vill fortbilda oss? Kurser i "Nätbaserad undervisning", "Tyst kunskap" och "Medium - från skuggor på grottväggen till elektroniska hemmabiografer" är exempel på kurser där en vuxen individ kan förväntas ha mycket förkunskaper. Åtminstone om man, som vi som läser detta, växt upp i väst och eftersom detta är på svenska troligen i Sverige.

Hur vi ser på kunskap är också avgörande för hur vi värderar all slags utbildning. Är det en tillfällighet att hantverksyrken och praktiska utbildningar efterfrågas just nu? Beror det på allt sämre saker tillverkas? Mycket fuskverk och allt skräp som omger oss gör att vi nu kräver högre kvalitet och för att få högre kvalitet behöver vi gammal kunskap. Kanske får vi den syn på kunskap som många efterlyst i många år; att tilltagande ålder betyder visdom.

För ett par veckor sedan var det en intervju i en lokal tidning av en företagare och hantverkare. Han (för det var givetvis en man) hade på sig en t-shirt med texten "Riktiga män rakar pungen med vinkelslip". Det finns kvar en syn från industrisamhället att det enda som lönar sig är att tillverka. Dessutom ska det vara mer och mer och billigare och billigare hela tiden. Detta avspeglar sig inte i dagens politik. Du ska inte tro att du ska få del av rekordvinsterna som arbetats ihop i Sverige det senaste året. Allt går till aktieägare och skattesänkningar som i första hand gynnar de som redan har. Resten "spelas bort" på börsen. Vi andra får skaffa oss ett jobb till, ett extraknäck, ett svartjobb eller dra ner på något. Någon del av vinsterna p.g.a. rationaliseringar, högre kvalité och andra förbättringar får vi aldrig del av. De går oförbehållsamt till "Staten och kapitalet". Staten skänker just nu vidare till kapitalet.

Att vi som arbetar i den offentliga sektorn utgör ryggraden i en samhällsekonomi som går bra och skapar välfärd sägs aldrig högt. Ingen privat sektor, fabrik, produktion eller annat "närande" skulle klara sig utan vård, skola och omsorg! Jag påstår att det är just den offentliga sektorn som burit det privata under hela 1900-talet och skapat både framgång, välfärd och höga vinster.

När dessutom det offentliga arbetet utförs till lägre löner och ibland under orimliga arbetsvillkor undrar jag vilken som är närande och tärande? Synen på den egna arbetsinsatsen behöver uppgraderas i både offentlig och privat sektorer, men mest i offentlig och där erkännas som viktig och värderas bättre.

Detta gäller också synen på dels tjänstesamhället men också det nya kunskapssamhället.


Jag är övertygad om att när drängen och pigan bröt sig loss från bondens tyranni och sökte tjänst i sta´n så stod bonden på gödselstacken, skakade på huvudet och sa: - Alla kan inte jobba på fabrikerna. Någon måste mjölka korna, så havret och skörda.

Jag har också hört att en och annan fabriksarbetare brutit sig loss och fortbildat sig och den moderna fabrikspatronen har skakat på huvudet och sagt - Alla kan inte leva på att "tvätta skjortor" åt varandra. Någon måste tillverka sakerna.

Idag växer det fram en "Upplevelseindustri" som omsätter miljarder. Många vill bli programledare och spelutvecklare och våra moderna tyranner skakar på huvudet och säger: - Alla kan inte bli programledare eller sitta vid datorn. Någon måste ta hand om de unga/gamla.

Och det var detta jag började fundera på, fortbildning, vuxnas lärande och validering. Vad innebär utblidning för samhällets framtid? Vad gör utbildning med synen på vad som är möjligt? Kan alla bli programledare? Med undantag av de få procent som likt bönderna idag sysselsätter sig i jordbruket (det är mer lönande att vara med i Bonde söker fru!).

Är det en tillfällighet att det första den borgerliga regeringen gör så försämrar den för vuxnas fortbildning och möjligheter till livslångt lärande. Den försöker också införa en "Dum-skola" där kritiskt tänkande, ifrågasättande och kreativitet, det som under åren gett oss utvecklingsförsprång gentemot andra länder, Volvo, Scania, Ericsson m.fl. men också gett oss fenomen som ABBA, Björn Borg, och Roxette, ska bannlysas.

Istället ska mätbar s.k. kunskap premieras och ordning och uppförande mätas och betygsättas.

En kurs/fortbildning i "Filmkunskap" kan innehålla punkter som



  • Vad är bra film?

  • Filmhistoriska milstolpar

  • Vilka filmer är bra att ha sett?

  • Rollfigurer - vem ska man heja på och varför?

  • Värderingar i populärfilm

  • o.s.v.
Dessa punkter ställer frågor man i vardagen glömmer att ställa. De utmanar dig att fundera på värderingar och normer i samhället och synliggör på film hur vuxnas och ungdomarkönsroller påverkas av film och media. Du kan också reflektera vilka filmer som har varit mest inflytelserika och på vilket sätt under filmens korta århundrande.

Kanske får det dig också att fundera hur film- och mediaupplevelser påverkar och förändrar dig. Media som idag är så mycket, tidningar, radio och teve och så Internet, som är alltihopa. Mediat styr och har sin egen agenda. Media påverkar idag hur samhället förändras lika mycket som politiken. Du styrs av förväntningar, värderingar och normer som i många fall skapas utanför din privatsfär. Du intar den också frivilligt och på din fritid.

Alla dessa frågor och flera kan man som vuxen i fortbildning och livslångt lärande få tillfälle att fundera över, kommunicera med andra och reflektera över vad detta innebär.

En intressant tanke är hur kunskapssamhället och upplevelseindustrin påverkar mansbilden, respektive det patriarkala. Vilka egenskaper är de viktigaste?

Är det Gladiatorerna och dokusåpor eller Kunskapskanaler och dokumentärer som är framtiden?

Är det vinkelslipen och motorsågen eller boken och musiken som är framtiden?

Förhoppningsvis påverkar kunskapssamhället också utvecklingen positivt och nästa gång någon säger: - Alla kan inte bli programledare, så kan du le och tänka - så sa bönderna till drängarna och pigorna också.