Efter att ha spottat på etablerade politiker, beskyllt dessa för både det ena och det andra, och dessutom framställt sig själva som några slags ”sanningssägare” har nu Sverigedemokraterna tagit plats i de politiska salongerna.Rickard Jomshof som jag debatterat med via media men aldrig mött personligen förrän i Region Blekinges parlament överraskade på sitt första möte (inte?). Han började med att rösta för ett förslag om arvode till sig själv på 25.000:-.
En annan sverigedemokrat i Ronneby, som levt på socialbidrag i 14 år vill nu ha både socialbidrag och arvode/lön. Motiveringen är att det är väljarna som gett honom pengarna. Det låter mumma, hur var det med bidragsberoendet? Flera andra sverigedemokrater har hoppat av sina politiska uppdrag då de fått förtidspensionen alt. sjukförsäkringen sänkt när de får arvode för politiskt arbete. Läs mer >> mera >> mera >> mera>>
De får väl trösta sig med att de delvis har blivit självförsörjande efter så många års utanförskap. De andra politikerna i sverigedemokraterna får väl bita i det sura äpplet och försöka skapa några andra frågor att diskutera.
Får jag förslå en slogan, Jomshof och Åkesson: "Gärna bidrag, bara de går till riktiga, vita svenskar".
Ett annat unket/sjukt inslag handlar om det "svenska". Sverigedemokraterna hävdar att "den svenska identiteten" är satt på undantag och känslan av samhörighet och gemenskap i befolkningen hotad. Jasså? Ja, möjligen av deras agerande och deras handlande i så fall. De gör ett stort nummer med en centralt skriven motion där de vill tvinga alla skolbarn att fira skolavslutning i kyrkan istället för i skolan, som idag många skolor valt av praktiska skäl. Det finns inget som hindrar skolavslutningar i kyrkan eller sjungandet av ”helsvenska” sånger, men det har inte sverigedemokraterna orkat/velat ta reda på.
Sverigedemokraterna är sprunget ur BSS, Bevara Sverige svenskt. Partiets livsluft är motståndet mot det mångkulturella samhället. Men när de ska definiera svenskheten blir de patetiska och stundtals löjliga.
Hur ska man vara som svensk? Det räcker inte med medborgarskap utan man ska också uppfattas som svensk ”av andra”. Vilka de andra är talar man inte om. Man ska också ”stärka den svenska identiteten”. Hur detta ska gå till talar man heller inte om. Kanske detta beror på att man inte vet. Egentligen låter det ju ganska sjukt det de håller på med.
Däremot är man tydlig när det gäller att ”öka stödet och förbättra omhändertagandet av brottsoffer”. Får jag föreslå att man börjar med alla de brottsoffer som drabbats av brott, misshandlar, hets mot folkgrupp, våldsbrott, m.m. begångna av sverigedemokraternas medlemmar. Där finns det många brottsoffer att ta hand om.
Peter Bowin, Ronneby
16 kommentarer:
De rödas uppträdande och hatiska argument"HATA SD" och " ÅT HELVETE MED SD" vid SVERIGEDEMOKRATERNAS möte i Karlskrona säger ju allt om dessa person som ingår på den röda sidan(mogna argument).Kolla gärna deras inkomster på Ratsit där sanningen om deras inkomster avslöjas.Vad det sen gäller Peter.Bowin är han ett välkänt ansikte i staden där han gjort sig känd för att jaga snälla tanter från Röda Korset.Att han sen ville ge flyktingar tillsammans med Ronnebypartiet 7000 i bidrag när över 250 000 gamla tvingas leva på mindre än ett svenskt socialbidrag ja de talar han tyst om.
Sådan är kommunismen II
Visst finns det ett före och efter regeringsskiftet. I december förra året gav den borgerliga regeringen Forum för levande historia uppdrag att också intressera sig för kommunismens brott mot mänskligheten. Nu har skolminister Jan Björklund givit besked – som svar på en skriftlig fråga i riksdagen - att regeringen ska ta i tu med skolelevernas brist på kunskap om kommunismen:
Jag anser att det är av största vikt att skolan ger barnen kunskaper om brott mot de mänskliga rättigheterna som har begåtts i kommunismens namn. Regeringen avser att återkomma i denna fråga i samband med en översyn av grundskolans läroplan....Sibiriens kalla famn: Röster från en förlorad generation
utgiven på Hjalmarson & Högberg, 2006).
Det är enkla berättelser från en hemsk tid. Stark läsning.
"Skolans läroböcker fulla av osaklig vänsterpropaganda"
Ny rapport i dag: Skolbarnen indoktrineras av politiskt vinklade läroböcker där kraven på allsidighet nonchaleras. Grundskolans vanligaste läroböcker från ansedda förlag som Bonnier och Liber är kryddade med propaganda från socialdemokraterna och vänsterpartiet. Det är en förklaring till att svenska skolbarn vet för lite om kommunismens illgärningar. Deras läroböcker om svensk historia är politiskt vinklade, ovetenskapliga och osakliga. I långa stycken är de blåkopior av socialdemokratins egna hyllningstexter eller hämtade från vänsterns internationella program, skriver Mauricio Rojas, i en ny rapport om politiskt snedvridna läroböcker.
http://www.youtube.com/watch?v=b2Y5vRYSpX0
http://www.youtube.com/watch?v=0UGnfIBNdBI.........säger rätt mycket om kommunisterna och vad de åstakommit och visst är dom värda sina feta arvoden :-)
Rasbiolgin, sättet att indela människor i enlighet med vilken "folktyp" vederbörande tillhör, förknippas ofta med Adolf Hitler och nationalsocialismen. Företeelsen var emellertid känd långt innan Hitler föddes. Den franske diplomaten Joseph Arthur Gobineau (1816-82) hade utvecklat en rasteori om de vita, svarta och gula "raserna", där den vita rasen angavs vara ledande. Enligt Gobineau skulle den germanska folkgruppen, de så kallade arierna, vara en ledande herrefolksras med uppgift att styra världen. Gobineau, som var fransk minister i Stockholm på 1870-talet, skrev boken Essai sur l´inégalité des races humaines (Uppsats över de mänskliga rasernas ojämlikhet) i fyra band. Hans tankar rönte bland annat stort inflytande i Tyskland framåt sekelskiftet och vidareutvecklades av den engelskfödde men i själen tyske särlingen Houston Stewart Chamberlain.
Tanken att man skulle dela in och värdesätta mänskligheten i enligt med rastillhörighet låg alltså i hög grad "i tiden" kring förra sekelskiftet och för lång tid därefter. Om man omsatte denna tendens i praktisk handling fick man rashygien, som gick ut på att det var möjligt och önskvärt att förädla den så kallade folkstammen genom tvångsmetoder: man skulle hindra vissa individer från att skaffa barn med varandra beroende på exempelvis ras, släktskapsförhållanden eller intelligensnivå. Detta synsätt låg till grund när man i Sverige började sterilisera människor, en praxis som var rådande ända till början av 1970-talet.
Rasbiologiska institutet
På hösten 1909 bildades i Stockholm Svenska sällskapet för rashygien med zoologen Vilhelm Leche som ordförande och den berömde vetenskapsmannen/nobelpristagaren Svante Arrhenius som styrelseledamot. Centralgestalt inom denna rörelse var Herman Lundborg, född i värmländska Väse 1868 av major H.E. Lundborg och dennes maka Maria, född Löhman. Lundborg blev medicine licentiat i Lund 1901 och medicine doktor 1902. Den akademiska karriären fortsatte för Lundborg spikrakt uppåt i det han 1903 blev docent i psykiatri och neurologi vid Uppsala universitet.
Lundborgs doktorsavhandling handlade om en ärftlig sjukdom i ett område i Blekinge. Hans huvudtes var att denna sjukdom var en sorts epilepsi som blivit föremål för "degeneration", den hade enligt författaren utvecklats mot allt mer elakartade stadier till följd av inavel. Lundborg menade att den ärftliga defekten hade accentuerats genom "olämpliga" äktenskap med katastrofala resultat som följd. Lundborgs avhandling hade visserligen handlat om förhållanden i Blekinge, men han ville även låta påskina att samma situation i princip rådde i Sverige om än inte lika utvecklat. Enda sättet att få bukt med "degenerationen", det vill säga den förmenta försämringen av det svenska folkmaterialet, vore aktiva rashygieniska åtgärder.
Hur extrema och motbjudande dessa synpunkter än må synas för merparten av dagens svenskar, så var de närmast lika med etablerad sanning kring förra sekelskiftet och en bra bit in på det nya seklet. Således fortsatte Herman Lundborgs stjärna att stiga. 1913 utkom en tysk version av hans ovan nämnda avhandling med titeln Medizinisch-biologische Familienforschungen innerhalb eines 2232-köpfigen Bauerngeschlechtes in Schweden (Medicinsk-biologiska forskningar inom en bondesläkt i Sverige med 2232 medlemmar).
1916 utsågs Lundborg till docent i rasbiologi och medicinsk ärftlighetsforskning, och 1921 utnämndes han med professors titel till chef för det av regeringen efter riksdagsbeslut inrättade Rasbiologiska institutet i Uppsala.
Engberg och makarna Myrdal
1920 hade bland andra ledande svenska politiker Hjalmar Branting och Arvid Lindman undertecknat en riksdagsmotion om att ett rasbiolgiskt institut skulle inrättas i Sverige. Om detta rådde bred parlamentarisk enighet, och redan året därpå kunde således institutet komma till stånd med den ledande mannen på området - Lundborg - som entusiastisk chef. Det kan vara intressant att notera vad en ledande socialdemokrat som Arthur Engberg hade att säga om eutanasi, den mest radikala formen av rashygien som bestod i att avliva "olämpliga" individer. I en debatt om dödsstraffet i riksdagens andra kammare den 7 maj 1921 yttrade den vänsterradikale Engberg bland annat följande (1921 AK 6:39:16):
"Det är min övertygelse, att det moderna samhället nog måste principiellt tillerkännas en rätt att även släcka ett liv. Jag antar, mina herrar, att vi en gång, kanske icke i en så avlägsen framtid, inom samhället tvingas att taga under övervägande att släcka sådana liv, som bestå i ohjälpliga och vanskapade idioter och som från början äro dömda att vara samhället till en börda och alla andra och sig själva till förbannelse. En sådan utväg får naturligtvis tänkas hållas öppen."
Engbergs brutalt osminkade uppfattning bemöttes visserligen av tre talare, men det råder inga tvivel om att stödet för eutanasi var omfattande i Sverige vid denna tid. Också andra (s)-politiker som Per Albin Hansson och Torsten Nilsson förordade rashygien. Omkring 15 år senare inledde nationalsocialisterna precis en sådan verksamhet i Tyskland, då man avlivade tiotusentals utvecklingsstörda och handikappade. Samma sak kunde ha hänt i Sverige under en formellt demokratisk regim! På 30-talet förespråkade vidare makarna Alva och Gunnar Myrdal i sin bok Kris i befolkningsfrågan rashygieniska åtgärder i syfte att förbättra "människomaterialet". Makarna Myrdal delar i boken in medborgarna i "toppvärdiga" och "icke toppvärdiga" individer. Syftet med åtgärderna skulle vara att "utrota all slags fysisk och psykisk mindervärdighet inom befolkningen".
I det svenska samhället fanns alltså ett betydande stöd för den typ av rasbiolgi och rashygien som Herman Lundborg gjort sig till främste tolk för.
"Svensk Raskunskap"
Bland det rasbiologiska institutets första omfattande åtgärder hörde att under loppet av några år företaga mätningar och undersökningar avseende 100 000 svenskar ur olika befolkningsskikt, huvudsakligen värnpliktiga. För varje individ noterades bland annat uppgifter om familjebakgrund, social status, kroppslängd, axelbredd, bäckenbredd, näshöjd, näsbredd, öronbredd, ögonfärg, hårfärg, skägg, axelhår, blygdhår med mera. Enstaka protester hördes, men i stort sett ansågs Lundborgs verksamhet vara fullt i sin ordning. Sensationstidningen Fäderneslandet raljerade emellertid om hur flickor fick klä av sig nakna inför en dräglande Lundborg, som mätte deras bröst och lår.
Frukten av denna undersökning blev det 1927 utkomna verket Svensk Raskunskap som trycktes i två upplagor om sammanlagt 11 000 exemplar. Innehållet utgjordes till övervägande del av bilder på nakna kroppar, något som väckte en del kritik. Liknande undersökningar, på många sätt typiska för sin fysiskt rationella tid, förekom samtidigt i Danmark, Norge och Finland. Och den outtröttlige Lundborg, han fortsatte undersöka lappar och gotlänningar, tvillingpar, präster med flera. I arbetet ingick även att göra släktutredningar. Institutet skapade under Lundborgs ledning ett omfattande internationellt kontaktnät med förgreningar i både Europa och Förenta staterna.Om Sverige hade blivit nationalsocialistiskt råder det inga tvivel om att Herman Lundborg och hans institut skulle ha fått spela en avgörande roll för samhällsutvecklingen.
För rashygienens häxmästare Herman Lundborg stod det klart att de skilda så kallade raserna hade olika mental beskaffenhet. I Linnés efterföljd ansåg han det vara väsentligt att noggrant klassificera människor och raser enligt ett eget "vetenskapligt" system. Ett resultat av Lundborgs mödor härvidlag var verket Svenska folktyper (1919), en bilderbok med mallar över hur svenskar men också andra nordiska folkslag kunde - och borde - se ut. Nordens tre huvud"raser" var, enligt Lundborg, svenskar, finnar och lappar.
Annan verksamhet institutet i Uppsala bedrev var föreläsningar av inbjudna talare, vilka alla berörde olika aspekter av rasbiologi. Bland mer bemärkta föredragshållare märktes den världsberömde, lundensiske vetenskapsmannen Herman Nilsson-Ehle, professor i botanik och ärftlighetslära vid universitetet i Lund. 1925 blev Ehle med professors namn chef för en växtförädlingsanstalt i Svalöv i Skåne; Ehle (liksom naturligtvis Lundborg) var övertygad anhängare av nationalsocialismen och dess idéer. Rasbiologiska institutet i Uppsala deltog vidare vid Stockholmsutställningen 1930 med avdelningen "Svea Rike" i ett försök att skapa en syntes mellan svensk historia och kultur. Sundsvallsförfattaren Ludvig "Lubbe" Nordström medverkade här med text. Svea Rikes fyra motton vid utställningen lyfte fram "ariskt blod"; "ras, rot och stam"; "folkmaterial av god ras"; samt "den granens tysta susning vid vars rot ditt bo är fästat".
Under Rasbiologiska institutets och Herman Lundbergs storhetstid på 20- och 30-talet hördes inte mycket av kritik,
Det fanns inte rum för dem i folkhemmet
Samerna bor i sameland, eller som de kallar området: Same Ätnam. Området omfattar Nordkalottens skogs- och fjällområden, från Kolahalvön i öster till Atlanten i väster. Man tror att samerna invandrade till de området där de idag bor öster ifrån, efter den senaste istiden. De är besläktade med renskötande folk i Sibirien både kulturellt och språkligt. I dag bor det ca, 15-17000 samer i Sverige. Stor del av deras kultur har formats och utvecklats utifrån det att de var nomader och levde av renskötsel. På senare år har samernas levnadssätt förändrats radikalt, så gott som alla samer är bofasta och endast 1/7 av Sveriges samer är idag renskötare.
Fram till 1950 så hade samerna ingen samhällsorganisation som tog tillvara på deras intressen och drev frågor för samerna. Denna uppgift hade istället en statlig institution, nämligen statens lappväsende som idag är upplöst. 1950 så bildades Svenska Samernas riksförbund, som för samernas talan.
Samerna bor i Sverige men har inte varit en del av det svenska samhället på samma sätt som andra svenskar, de har aldrig blivit en del av det svenska folkhemmet. Detta har en grund i deras annorlunda kultur. När det då skapades ett folkhem, varför fanns det inte plats för samerna? Är de en del av det svenska folket? Tillgången på information om samerna och folkhemmet är mycket dålig. Det man har att förlita sig på är till stor del deras egna ord om sitt utanförskap.
Statens institution för rasbiologi gav 1927 ut en folkupplaga av ett ”mycket omfattande vetenskapligt arbete”: svensk raskunskap. I denna boken avbildas många svenskar av ”nordisk typ” men också ett antal av ”lapsk typ”, alltså samerna. Detta var alltså en folkupplaga och var till för vanligt folk, för att de skulle kunna ta del av vetenskapen. Kanske kan denna bok ha medfört att spätt på tankarna om att samerna inte var svenskar. Statens institution för rasbiologi lades ned 1959.
Den samiska minoriteten i Sverige är ursprungsbefolkning i norr, men har trängts undan av en majoritetsbefolkning från söder som vill ha jordbruksmark och skog. Den svenska staten har också varit förmyndare över de samiska befolkningen i fråga om marker, ex. samernas frihet angående renarnas bete. Med anledning av samernas behandling så anser t.ex. författarna till ”Samerna- ett folk i fyra länder” att den svenska staten borde utreda samernas situation nu och då och självkritiskt titta på hur man har behandlat det här folket. Är de en nationell minoritet eller ej? Innan detta fastställts är det omöjligt att införliva samerna i det svenska samhället. I det svenska folkhemmet har samerna följaktligen bara fått plats om de gått ifrån sin samiska tradition och totalintegrerats i det svenska samhället, skriver han vidare. Samerna som folk har alltså inte fått plats i det svenska folkhemmet.
Vid samernas landsmöte i Östersund den 8 januari 2001 angrep ordförande i svenska samernas riksförbund (SSR), Lars-Anders Baer, problemet med att det officiella Sverige inte gjort upp med sitt förflutna i förhållandet till samerna. Han tryckte på punkterna att samerna utestängts från det svenska folkhemmet och länge betraktats som ett ”rasfrämmande element” i det svenska folket. Den samiska folkrörelsen, när den startade, har i hög grad inspirerats av de samtida svenska arbetar-, frikyrko-, och nykterhetsrörelserna, men trots detta nära samarbete med det svenska folkhemmet, har den aldrig riktigt accepterats.
Landsmötet 2001 var också SSR:s 80-årsjubileum. När denna samiska folkrörelse startade var rasideologi som hetast. Samerna kom länge att betraktas som rasfrämmande element enligt den rådande rasfixerade människosynen. Men trots att det gått nästan ett sekel så anser samerna att de gamla värderingarna lever kvar i vårt samhälle. Den svenska folkrörelsen kom att svika sina ideal vad beträffar samerna, helt enkelt därför att de inte är etniska svenskar, menar SSR.
Vårt grannland i väster, Norge, har gjort upp med sitt förflutna gentemot samerna. Den norske monarken, kung Harald, konstaterade vid sitt öppnande av Sametinget den 7:e oktober 1997, att den norska statsbildningen bygger på ett territorium och två folk – det norska och det samiska. Kungen bad också, på det norska folkets vägnar, om ursäkt för de oförrätter som begåtts mot samerna i Norge.
Lars-Anders Bare anser att det är dags att den svenska regeringen tillsätter en sanningskommision för att reda ut förhållandena mellan staten och samerna. Detta inte bara i syfte att ta reda på sanningen utan också arbeta för att skapa försoning mellan de två folken. Det är ju inte bara rasbiologi som ligger emellan utan också tvister om t.ex. vargjakt och frågan om vatten- och vindkraft eller inte. De berörda samebyarna har rätt att få en förklaring till varför de inte är önskvärda i området. Så länge den förklaringen uteblir så kommer de att anse sig själva som utestängda ur det svenska folkhemmet. Detta säger Lars-Anders Baer.
Många andra röster har höjts om statens agerande mot samerna under folkhemstiden. Bland annat så har Lilian Mikaelsson skrivit om det i en artikel. Hon menar att strävan mot det jämlika samhället har inneburit inskränkande av samernas rättigheter, att det inte tagits någon hänsyn till deras kulturella särart med andra traditioner än majoriteten och med detta andra behov. Hon menar vidare att samerna ständigt har fått anpassa sig efter det svenska samhället och att politiken som Sverige för gentemot samerna vilar på rasistisk och odemokratisk grund. FN:s kommitté mot rasdiskriminering har riktat kritik mot Sverige på grund av statens förhållande till samerna.
Det faktum att samerna inte är etniskt svenska har påverkat deras chans att bli en del av det svenska folkhemmet. Samerna är en folkgrupp som faktiskt ofta glöms bort. En folkgrupp som inte blivit erkänd som en etnisk minoritet kan inte heller bli integrerade i samhället som den minoritet de är.
Författare: Palmquist, Tove och Arnell, Elise
Den gamle spionen Stig Bergling har gubevars gått med i Vänsterpartiet. Det tycker jag att han gjort alldeles rätt i. Vill man påverka landets politik ska man givetvis rösta, vill man påverka mer än så ska man givetvis gå med i det parti man tycker passar de egna åsikterna bäst.
Samtidigt väcker saken en del funderingar hos mig. Bergling har dömts för spioneri och han har avtjänat sitt straff. Har man väl gjort det så bör man givetvis ha samma rätt som alla andra. Och det gäller givetvis medlemskap i politiska partier också
Beslutar om och tar emot EU-bidrag
Mer än var tredje av de personer som
arbetar och beslutar om riktlinjer för
EU:s jordbruksstöd inom regerings-
kansliet tar själva emot EU-bidrag,
eller så gör deras föräldrar det,
visar Aktuellts granskning.
Av samtliga anställda på Lanbruksenhe-
ten, Lantbruksrådet i Bryssel och den
högre politiska ledningen kvitterar
åtta av 23 ut jordbruksstöd. Svenska
bönderna får ca 8 miljarder kr per år.
Bland de som tar emot bidrag finns
bl.a. jordbruksminister Eskil Erlands-
son som får ca 100.000 kr kr per år,
men det ser han inte som ett problem
Demokratin är värd att försvara
Läsarkommentarer
Kommentera artikel
Läs kommentarer (0 st.)
Det är patetiskt att läsa hur Reine Svensson, Karlskrona, försöker spela rollen av en sårad oskuld (BLTdebatt den 23 juli).
Inte med ett ord tar han avstånd från eller berör alla de brott, förstörelse och vandalism som följt i vänsterhuliganernas släptåg sedan många år tillbaka.
I stället är allt polisens fel som beter sig "hotfullt" mot demonstranterna.
Som alltid i kommunisternas värld är det någon annan som bär ansvaret när huliganer kastar sten eller bär sig illa i största allmänhet.
Självklart har vänsterextremister som alla andra rätt att offentligt framföra sina hyllningar till Stalin, Mao, Pol Pot, Ceausescu eller vilken figur de än väljer ur sitt historiska skräckkabinett.
Detta innebär givetvis inte någon automatisk rättighet för dem att sabotera för andra partier eller bombhota deras möten. Under det senaste året har centerpartiets lokaler utsatts för en systematisk förstörelse av vänsterautonoma grupper. Även kristdemokraterna har drabbats.
Här borde alla politiska partier gå samman och uttala ett gemensamt avståndstagande till skydd för demokratin.
Att vänstern tiger kan jag väl förstå.
Däremot inte varför de demokratiska partierna hittills varit så lågmälda.
Svårigheterna för sverigedemokraterna att ordna sitt årsmöte fick många att tänka till över hur det egentligen står till med demokratin i vårt land.
Allt fler, även inom den vänsterdominerade mediavärlden, har efter händelserna i Karlskrona kommit till den självklara slutsatsen att partiet har samma rätt som alla andra att hålla ett möte.
"Inga fascister på våra gator" skränar man trosvisst från vänsteraktivisternas maskerade följe.
Vilka gator då, frågar man sig. Har kommunisterna köpt några gator på sista tiden?
Eller är dessa fortfarande till för allmänheten att färdas på?
Att gatstenarna uppenbarligen tillhör vänstern och enkom är till för att kasta mot poliser och andra misshagliga personer det har vi sett prov på tidigare.
När man, som dessa extremister, inte respekterar andras åsikter och tar till våld för att hindra konkurrerande opinionsbildning, då har man diskvalificerat sig själv i demokratiska sammanhang.
Det borde man för övrigt redan ha gjort med tanke på 1900-talets facit av 70 år med kommunistiskt styre: 100 miljoner döda människor.
Polisen gjorde en professionell och hedervärd insats i Karlskrona i våras.
Att politiska demagoger nu fäller krokodiltårar och försöker slå mynt av dessa händelser är löjeväckande.
De vänsterextrema gruppernas våldsbenägenhet och kriminella seriebrottslighet gjorde det massiva polisuppbådet till en nödvändighet.
Att huliganerna bleknade inför ordningsmakten och höll sig i skinnet gjorde att det hela förlöpte väl den här gången.
Vi får aldrig ta demokratin så given att vi låter gatans parlament tar över.
Det är en lärdom som borde tas på allvar i de flesta politiska läger.
Samhällets signal i Karlskrona var att vi är redo att försvara den.
Det budskapet var efterlängtat och välkommet hos alla demokratiskt sinnade personer i vårt land.
Göran Persson
Bräkne-Hoby
Denna "insändare" är inklistrad flera gånger, under olika bloggartiklar, bl.a. "Pigaavdragets värsta avarter", kanske har den också varit i någon lokaltidnings nätupplaga?
Om det är "Göran Persson" själv i Bräkne-Hoby förtäljer inte historien...
Skicka en kommentar