Trenden är inte bara teknisk utveckling inom de nya medierna utan en förändring pågår av de mjuka faktorerna, t.ex. sociala mötesplatser och konsumenternas värderingar. Samtidigt ska budskapet fram med en musklickning på datorn, ett snabbt avbrott i långfilmen eller något påträngande budskap i den offentliga miljön, reklamtavlor, husväggar eller vägkanter där vi svischar förbi.
Babbelkanalerna i radio illustrerar fenomenet bra. För ett antal tiotusentals kronor sänder reklamkanalerna reklam, från morgon till kväll. En gång i timmen sänds ditt budskap – i tjugo (20) sekunder. Jag förstår den hysteriska tonen och babbelrabblet som försiggår. Ingen människa kan väl hinna med särskilt mycket på tjugo (20) sekunder. Inte ens programledarna som gör likt Arne Anka, pratar utan att tänka först.
När presidentvalskampanjen i ett icke namngivet land i Asien gick in i slutskedet så lovade en presidentkandidat att alla som röstade på honom skulle få en ko. Kanske hann han inte få ut mer budskap än så på sina tjugo sekunder? Om han vann? – vet jag inte. Om folket fick sina kor? – tror jag knappast.
Tyvärr är trenden samma här. Fler skulle rösta om valet var mer som melodifestivalen visar undersökningar. Presentationerna av vad man har att välja mellan börjar också mer och mer att likna schlagerfestivalen – mycket yta och lite innehåll. Korta budskap, interaktion, tyck till om partiledarna (inte politiken), senaste ”skandalen” (tillsammans med nakenchocker, bystdrottningar och de bästa lådvinerna på kvällspressens löpsedlar), Testa dig själv - röstar du som du tycker? Och så vidare i all oändlighet.
När man nu ska rösta enligt de nya kriterierna användare/konsument är det tydligt att det politiska budskapet har blivit som reklamen för en mobiltelefon – Köp den, den kostar ”bara” en krona plus stjärna (* läs det finstilta).
Röstköpet är en intressant tradition i valrörelsens. Vi ska inte låtsas om att vi erbjuds pengar (eller för all del en ko) i betalning för våra röster. Den som försöker köpa röster skulle heller aldrig låtsas om att det är ett röstköp som pågår. När jag blir lovad en tusenlapp mer i månaden för att rösta på ett visst parti/en viss partiledare bör jag därför läsa det finstilta noga.
Peter Bowin
Riksdagslistan för (v)
6 kommentarer:
Ibland behöver man stanna upp och fundera, reflektera och unna sig en stunds dyrbar och lyxig ensamhet/tystnad. Det nya samhället leder oss framåt, men ibland var det bättre förr.
Fast å andra sidan, om det nu är en underhållningspolitik som massorna vill ha, borde vi inte ha det då? Partierna ska ju vara byggda av och för folket...på folkets villkor. Eller?
Nackdelen med "underhållningspolitik" är om man tillhör den gruppen som ska kastas till lejonen. Därför behövs det politik som ser till att socialdarwinismen hålls stången. Varför har det blivit fult med gemensamma saker, typ skola, vård och omsorg, solidaritet och åtminstone ett försök att minska klyftor i samhället och världen? Jag håller med om kontemplation, det skulle alla behöva, mycket och oftare!
Jag tycker inte att det är fult med en skola som tillhör alla, en vårdomsorg som inte gör skillnad på rik eller fattig osv.
Samhållet behöver det som en motvikt till den förfärliga sida som privatiseringen lockar fram hos oss.... plötligt är 10% vinst ingen vinst längre utan en brakförlust. Vem vill har 10% när man kan få 35%. Vi kan ju tjäna ännu mer pengar på varandra om vi bara vill, 10, 15, 20 miljoner....det finns inga gränser!! Halleluja!
Nej, det är inte särskilt svårt att välja sida när man funderar över alternativen. Men en modernare och lite "lättare" politik hade nog fört fram budskapet till fler och på så sätt gjort att fler idéer kunde förverkligats. Det man förlorar på karusellen tar man igen på hästarna....
Vi kanske inte borde stånga pannan blodig i ideologins vackra men ack så konservativa och antika väggar utan för en gångs skull ta dörren som står på glänt bredvid
Den "modernare politiken" låter som en intressant tes, vad innebär den? Kommunism light? Eller kanske en smula marknadskrafter bland alla basala behov? Spännande tankar. Och kan man slippa blodiga pannor till frukost är det bra.
Om jag förstår rätt så är det budskapet som måste ompaketeras, frågan är bara om det ska koncentreras eller spädas ut?
Den förfärliga sidan som privatiseringen lockar fram hos oss är kanske den krackelering i kulturfernissan som uppstår när vi inte längre förmår att engagera oss. Som en kompis till mig sa en gång när jag påpekade att trettitusen barn dör av svält varje dag (och de har varit hungriga LÄNGE innan de dör); men herregud, sånt orkar man väl inte gå omkring och tänka på.
Det är tur att vi är några stycken i alla fall som tycker det är bra med en skola för alla, vård oberoende av plånbok, omsorg när det behövs, m.m.
Huvudet är fullt av spännande tankar, det gäller bara att lyckas formulera dem så de blir begripliga för andra... och acceptabla för andra (kanske ännu viktigare).
Min erfarenhet är att budskapet ska spädas ut för att passa många och när man väl kommit till sitt mål så kan man koncentrera det så mycket man vill för då är det redan för sent. Den krassa sanningen har inte plats för en idealist som inte är realist. Vi måste spela det spel som redan existerar..
Min "moderna" politiska tes är att om politik kunde göra en lite mer upphetsad och förväntansfull så skulle alla jobba destu hårdare för att nå målet....inte helt olikt andra situationer i livet ;)
Kan politik bli njutning?
Jag tycker att man som lokalpolitiker ska vara ute i verksamheterna och prata med folk som arbetar där. Politik är mellan valen praktiskt arbete. det är då man ska uppfylla förväntningarna från väljarna. Ett "gammalt" vallöfte från mig är att jag ska fortsätta föra den vanliga människans talan i nämnder och i mitt politiska arbete. Det riktigt intressanta är ju när fler blir involverade i sin egen verklighet, sitt eget skapande och sin egen framtid. Politisk njutning måste vara när människor har insyn och kontroll över beslut som fattas och hur de genomförs på alla nivåer. Varför ska någon välja bort sin möjlighet att påverka? Men jag tror att det gemensamma ska omfatta ett par steg till upp på behovstrappan.
Skicka en kommentar